måndag 3 december 2007

Peppen pa hemkomst eller?

Ja, sa var det sista kvallen med ganget, det vill saga; jag, Erika och husvarden (om vi lyckas ta oss hem imorgon, det vill saga)!

Vaskorna star i skrivande stund uppe pa rummet, 15 kg vardera. Vi har dock inte riktigt klurat ut hur vi ska ta oss till Stansted an, men det loser sig.

Om Erika hetsater PEZ for att avreagera sig, hetssoker jag pa smorsangare pa Youtube. Vad vore varlden utan min barndomsidol Julio- och hans minst sagt lidelsefulle son Enrique "kiss away the pain" Iglesias? Ingenting


Inspirationskalla till Team America?

+


Oh, you take my breath away

Paulina

Erika kan forresten lagga ner, hon ar minst lika acklig som jag! Ni skulle se, inte minst hora (ehm) henne snyta sig. Overallt, nar vi ska sova, vid matbordet, pa tunnelbanan, pa bion, you name it! Efter att ha blast ut, vad jag skulle saga kunna vara halva hennes innandome, graver hon liksom ut det resterande snoret och lagger pappret synligt for oss narvande stackare.

I can act like an imbecile

For ungefar tre och en halv manad sedan satt jag framfor datorn, hetsatandes PEZ och hetsbloggandes. Icke forvanande tycks jag aterigen ga i invanda monster. Det ar resenervositeten som satter sina spar och far mig att bli inte bara sockeroverdoserad, utan aven aningens imbecill.

Dock ar jag tillrackligt vid medvetande for att kunna kanna lukten av katastrof. Vi har packat (typ) och salunda insett detta: vi har tillsammans 55kg+55kg packning (Paulina ligger lite under). Tro mig, vaskorna pa vag till London var ingenting mot vad de ar nu. Vi tvingas, trots denna mastodontvikt ha fem lager klader pa oss (michelingubbe, I hear ya!). Finns det nagon risk att vi sjalva rakar pa overvikt? "Eh, I'm sorry, I'm not really this fat, it's just the, ehm, clothes?"


Erika

PS. Ses vi inte pa Baba sa ses vi pa ACE, inte sant vanner? Den som uteblir stangs in i ett rum med Paulinas smutstvatt. No survivors, we're sorry.

Last Days

Det har varit lite tomt pa bloggen har i nagra veckor, det ar vi val medvetna om. Vi lever, vi frodas (pa bredden mest, kanske) och utvecklas. Vi slutade ju jobba och sedan dess har vi vandrat vagen spikrakt ned i fordarvet (naval). For tank, kanske, kanske finns det en chans att vi, ja vi tillsammans, har skaffat oss... ett liv?

Ah, vem ar det vi forsoker lura? Vi har aldrig haft nagot liv, tillsammans eller var for sig. Vi kommer hem imorgon (ah, panik! Angest!) och kommer med storsta sannolikhet ga tillbaka till samma tragiska levnadsvanor. Men forvanta er en pepp utan dess like.

PAULRICO WILL RETURN TO STOCKHOLM!


Peppalicious.

Erika (och Paulina, aven om hon inte vet om det an)

tisdag 27 november 2007

Note:

Jag ar fortfarande pepp.

Anna och Lola ar har.

Paulina

lördag 24 november 2007

Sweet saturday.

Jag kanner mig sadar harligt utsovd som man gor nar man inte sovit mer an fyra timmar natten (morgonen) innan, och bestamt sig for att ta en liten tupplur nar man kommit hem som resulterat i tre timmars ytterligare somn. Vaknade klockan sex, overtygad om att det var sondag-morgon.

Vilken javla kvalitativ dag jag har haft! Vaknade hemma hos Leila, i hennes bortresta inackorderades rum, nagot mor i kroppen. Det tog mig en halvtimme att hitta till Bethnal Greens tunnelbanestation, men jag har inte daligt lokalsinne, jag har bara en avslappnad installning. Nar jag kom hem till Tooting satt jag en timme framfor bibliotekets dator, laste lite bloggar och slostalkade pa Facebook. Sedan hyrde jag en film, I<3Huckabees, endast for dess casting. En mer psykadelisk nyproducerad hollywoodfilm far man nog leta lange efter. Jag somnade efter femtio minuter, och vaknade vid eftertexten. Men det ar en veckas uthyrning, alltsa: nya friska tag imorgon!
Har atit upp en hel pase jordnotter och druckit ett halvt paket smoothie, vilket gor att jag mar hemskt illa just nu, da jag inte atit sarskilt mycket mer idag.

Jag har bara fem minuter kvar har pa internetcafet, ska ga hem hacka mig en sallad och ta en dusch. Erika och jag ska till Fabric ikvall, klubben alla snackar om. Den ska vara sjukligt stor, flera vaningar, och paga fram till morgonkvisten. Jag ar pepp. Verkligen.

Paulina

fredag 23 november 2007

Insikt



Nog for att jag gillar svarta skor, men nagon matta far det val vara?
14 par allt som allt (det har ar val egentligen bara en brakdel av det som finns kvar hemma).

SOMEONE STOP ME, PLEASE?!


Erika

The Stinking Hell.

Ar nyss hemkommen efter en lang dag pa Leon, mina tar har svullnat upp och jag kan till och med kanna hjartslagen i mina javligt frascha fotter. Jag luktar fotsvett, gobi och pilaffris. Mumma!

Jag ska vara valdigt tacksam att jag faktiskt sitter har framfor datorn just nu:
Nar vi stangde idag ville italienaren och balten ut och dricka ol, jag har sagt det forr och jag sager det igen, jag ar ju ingen banger. Sa visst, jag foljde med. Men jag kan saga som sa, fucking hell Jag har seriost aldrig sett sa manga dreadlocks och piercade ansikten inom ett areal pa tio ganger tio meter, i hela mitt liv! Jag skulle ha anat nar Jean-Luc sa att han sysslade med eld-jonglering pa fritiden och nar Julia berattade om sina planer pa att operera alv-oron. Dar stod jag, mitt i smeten, blev erbjuden cocain, canabis och nagot som nagon forklarade som smash (?) av random freaks (nej, jag ar helt fordomsfri!). Jag pallade inte mer an femton minuter, sedan sprang jag, bokstavligt talat, till Liverpool Street Station och tog forsta basta taget hem, och har ar jag nu.

Imorgon borjar jag mitt sista skift pa Leon klockan sex pa kvallen, det far bli att umgas med min partner Erika under dagen.

Paulina

Ps, Mitt nya klubbfynd ar Durrr, som lirar pa mandagar i holborn. Najs. (Sunk)-fashion och indie-(hits), me like.