Peppen pa hemkomst eller?

Ja, sa var det sista kvallen med ganget, det vill saga; jag, Erika och husvarden (om vi lyckas ta oss hem imorgon, det vill saga)!

Vaskorna star i skrivande stund uppe pa rummet, 15 kg vardera. Vi har dock inte riktigt klurat ut hur vi ska ta oss till Stansted an, men det loser sig.

Om Erika hetsater PEZ for att avreagera sig, hetssoker jag pa smorsangare pa Youtube. Vad vore varlden utan min barndomsidol Julio- och hans minst sagt lidelsefulle son Enrique "kiss away the pain" Iglesias? Ingenting


Inspirationskalla till Team America?

+


Oh, you take my breath away

Paulina

Erika kan forresten lagga ner, hon ar minst lika acklig som jag! Ni skulle se, inte minst hora (ehm) henne snyta sig. Overallt, nar vi ska sova, vid matbordet, pa tunnelbanan, pa bion, you name it! Efter att ha blast ut, vad jag skulle saga kunna vara halva hennes innandome, graver hon liksom ut det resterande snoret och lagger pappret synligt for oss narvande stackare.

I can act like an imbecile

For ungefar tre och en halv manad sedan satt jag framfor datorn, hetsatandes PEZ och hetsbloggandes. Icke forvanande tycks jag aterigen ga i invanda monster. Det ar resenervositeten som satter sina spar och far mig att bli inte bara sockeroverdoserad, utan aven aningens imbecill.

Dock ar jag tillrackligt vid medvetande for att kunna kanna lukten av katastrof. Vi har packat (typ) och salunda insett detta: vi har tillsammans 55kg+55kg packning (Paulina ligger lite under). Tro mig, vaskorna pa vag till London var ingenting mot vad de ar nu. Vi tvingas, trots denna mastodontvikt ha fem lager klader pa oss (michelingubbe, I hear ya!). Finns det nagon risk att vi sjalva rakar pa overvikt? "Eh, I'm sorry, I'm not really this fat, it's just the, ehm, clothes?"


Erika

PS. Ses vi inte pa Baba sa ses vi pa ACE, inte sant vanner? Den som uteblir stangs in i ett rum med Paulinas smutstvatt. No survivors, we're sorry.

Last Days

Det har varit lite tomt pa bloggen har i nagra veckor, det ar vi val medvetna om. Vi lever, vi frodas (pa bredden mest, kanske) och utvecklas. Vi slutade ju jobba och sedan dess har vi vandrat vagen spikrakt ned i fordarvet (naval). For tank, kanske, kanske finns det en chans att vi, ja vi tillsammans, har skaffat oss... ett liv?

Ah, vem ar det vi forsoker lura? Vi har aldrig haft nagot liv, tillsammans eller var for sig. Vi kommer hem imorgon (ah, panik! Angest!) och kommer med storsta sannolikhet ga tillbaka till samma tragiska levnadsvanor. Men forvanta er en pepp utan dess like.

PAULRICO WILL RETURN TO STOCKHOLM!


Peppalicious.

Erika (och Paulina, aven om hon inte vet om det an)