Doombox 28/10

Ni ma tro att ni upplevt peppen.

Ni har ingen aning om hur fel ni har.






















Vanner, vi har vidrort det suverana.


Erika och Paulina

PS. Ser ni mannen i bakgrunden pa fjarde bilden fran slutet? Ser ni vem det ar? Jo, det ar sant, min framtida make var dar! Jag har dansat bredvid Patrick Wolf, the Boy Genious. Men han ville inte folja med pa efterfest. Facean har aven Paulinas telefonnummer nu. Peppen pa det, ELLE'?!

Oh to be in love

Jag ar kar. Helt upp over oronen foralskad.

Jag har dromt om den har vaskan hela hosten.

Det gar liksom inte riktigt att avgora; ar den grotesk eller gudomlig? Sjalv ar jag overtygad om det senare. For ett tag sedan kom en kvinna in pa Leon med denna under armen. Jag ville peppra henne med original superfood salads, ta den och springa darifran och efter det leva lycklig tillsammans min knight bag. Sa blev det inte.

Jag kommer hem till jul. Nagon som vill ge denna till mig da? £ 1,575 ar aningens saftigt, jag medger det, men det ar jag val ocksa vard?


Erika

PS. Imorgon vantar domedagen - hogskoleprovet! Hall tummarna for att jag inte kolar vippen.

To keep me hanging on

BTW1: Jag blev valsignad av en gubbe med ett kors i handen idag pa tunnelbanan. Han var rodmosig i ansiktet och viftade med krucifixet framfor nasan pa mig samtidigt som han mumlade saker. Det kandes fint och tryggt.

BTW2: Paulinas chef tycker att jag ar het. Det sa han till henne tre ganger och att hon skulle sage det till mig./ Han var full. Och tydligen ar jag het for att jag ar rodharig. Endast pga det? Ja, i sa fall ar det ytterligare ett bevis som stodjer min teori om att karlek och attraktion egentligen till storsta del av narcissistiskt baserad. Men vad blir det, banga pa eller bangaPA?

BTW3: Alltsa, sedan nar kan godis vara halal? Vi hittade namligen halal-chokladrattor i en kiosk och det gjorde oss aningen... konfundersamma. Nagon?! Inte?

BTW4: Vi har satt ett hemkomstdatum och vi har kopt biljetter. This is the point of (no) return. Valkomna oss hem!


Erika

"700 knows that 700 is 700." fan...

£ 28 i dricks, fem dagar. Det racker.

Paulina

Dojouwannahaveinortajkawaij?

Idag firade vi rekordvecka pa Leon. Jag, Sheila, Athina och Nadia jobbade over tva timmar, men trosten lag i "one regular cup champagne". Den satt fint, ma ni tro.
Speciellt nar vi skulle stada efterat.


Erika

Min actionfyllda kvall

"Jag ar lite full", sager Paulina nar hon kommer in i rummet (som att den dar ofokuserade och granslosa blicken inte redan avslojat det). "Jag ska ringa Martin."

Jaha, sa mysigt da.
Sjalv har jag aspartamchockats och studerat det dar forbannade hogskoleprovhaftet som jag lanat fran ovanstaende person.

Ibland fascineras jag over hur otroligt fattigt mitt liv kan tyckas. Och att jag heller inte kraver mer. Simple by heart, you know.


Erika

PS. Ja fick berom av chefen idag. Mina "training skills" ar tydligen otroligt bra (jag har tranat ett par personer att ansvara for kassan/golvet osv), hon var imponerad. Sa, kanske en loneforhojning, om jag snart ska bli trainer? Anda... jag ar lite tveksam till att avancera inom detta foretag. Annars kanske jag ska satsa pa lararyrket? Eller, vid narmare eftertanke... kanske inte alls.

The Forged Life

Varfor vill var husvard alltid ha filosofiska samtal om livet, framtiden och samhallet med mig? Varfor kan jag inte bara fa slippa langa klyscha pa klyscha och allt som jag ser som fullkomliga naturligheter, sa utnotta att de knappast ens behover uttalas igen, dar han hummar instammande? Jag blir bade radd och acklad, han verkar pa manga satt totalt verklighetsfranvand och tycks bara pa en instangd, men glodande aggessivitet, ett slags hat jamtemot omvarlden.

Vi sag annu en Bresson-film harom dagen, L'Argent. Huvudkaraktaren och Mr. Stan bar pa en skrammande likhet, inte enbart rent utseendemassigt, dar obehaget accentueras betydligt nar man vet filmens utgang.

Jeez liksom, kan jag inte bara fa lasa min Glamour i fred?


Yvon Targe? Stan?


Erika

Smashing Time, take 2

Ol, svett och tarar. Tycks allt ga i cirklar?
Vi tror banne oss det.



















Mahanda ar det sa att peppen ar overpeppad, men... den ar i alla fall inte TOT.


Erika och Paulina

Ps. Paulina: "Det ar sa tydlig att man inte ska ta mig framifran... Eh, alltsa inte ta PA mig framifran. Kort, alltsa."

Au hasard Balthazar

Mitt fredagsnoje lag i att besoka BFI - ensam. Och se ovanstaende film. Mahanda ar jag tragisk, men jag kan knappast tanka mig ett battre satt att spendera kvallen pa. For fy i helvete, vad fantastisk den var. "The world in an hour and a half" som Godard beskrev den.


Ren perfektion.


Erika

Go us!

I helgen ar det dags. Peppen ska frodas (las ateruppsta), London ska fa smaka pa den, se den, kanna den. Prepare guys. Vi ska fucking... KLUBBA!

Och ska man klubba ska det goras pa riktigt. Tank hela kittet (se 2 september, bilddagboken).

Dock vet jag inte om vi nagonsin kommer kunna (vilja) matcha vissa av Londons vildaste klubbkids utstyrslar...

Smakprov:

http://www.dirtydirtydancing.com


http://www.dirtydirtydancing.com


http://www.dirtydirtydancing.com

(Fragile-tejpen i sa PEPP, det kande jag redan innan jag sag dessa bilder) Min klubb-intuition ar inte att leka med.
http://www.dirtydirtydancing.com

'Eat my pork, feel my fork'

Det var vad kvinnan har under ropade medan hon knivhogg sin partner som tydligen stulit hennes kotletter. Det var varldens nyhet.


Sane? Oh, you bet.

Min skeptisism avtar inte direkt. Fragan ar:
Vad gor jag har egentligen?


Erika

Balt eller Salt?

Att tillvaron kantas av likval toppar som dalar vet nog de flesta av oss, och det blev jag bittert pamind om har om kvallen.
Jag ma vara bortskamd pa Leon (mitt liv, mitt allt). Det vill saga: mina ultimata arbetstider, kollegor (exkludera x antal fransyskor) och London-koordinat. Men hur i helvete tankte Tom nar han anstallde tva baltiska medelalders (lonnfeta!) kvinnor med har (urblekta)stramt uppsatta i knutar, att rula, eller "ta hand om", oss andra (smaka pa namnet Svetlana och du ar dar)?! Att de dessutom ar tva sjukt bittra skvallertackor gor inte tanken sarskilt mycket mer behaglig. Till er tva Leon-misfits ar allt jag kan saga: I ain't gonna eat your shit, ladies!

Mellan er dar hemma och mig kan jag dessutom bekanna att jag har allvarliga funderingar pa att saga upp mig. Lamna stallet nar du ar pa topp (for krypa ut ur portarna pa Spitalfields market, ar antagligen ett av det sista jag vill gora)! Nagonstans kanns det som att min position ar on thin ice. Paranoia eller ej, only time will tell.

Tro nu for allt i varlden inte att jag ar dalig pa det jag gor! Gud, nej. En battre servitris (naja, kassorska), far ni leta lange efter, tro mig.

Paulina
Ps. Imorgon bitti ska jag klippa mig pa ett av "indie-klippen": Pimp's and Pinup's. JAG AR SA JAVLA INDIE!

Objektifiering, yes please!

Dagens mest exalterande handelse:
Det kom in en MAJOR 700 DELUXE idag pa jobbet. Damn! Lang, smal, tajta jeans (alltfor sallsynt i London - hur kan nagon faktiskt ha mod nog att visa sig i traningsbrallor?), rock, lackskor (antligen nagon som forstatt!), rod weekend-bag och asymmetrisk frisyr (den enda asymmetri jag faktiskt star ut med). Och believe me when I say: we had a moment.
Jag fanstirrande pa honom, han stirrade tillbaka. Hormonerna sprudlade och allt stod still som i vackra romantiska filmer.
Eller... ja. Det hade kunnat vara sa. Nog fanstirrade jag alltid och Anna, min arbetskamrat pekade pa honom och sa med skaptisk min "him? 700?!" medan Athina kallade honom bogig. Och anledningen till att han faktiskt tittade var nog knappast omsesidig, utan snarare pa grund av min osminkande och rodsvettiga nuna med det dar faniga smaljet fastlimmat. Samt kanske det dar dragglet som samlades pa hakan.

Jag ar inte overtygad om att han kommer tillbaka. Men det galler att alltid vara redo! Fran och med nu ska jag inte se ut som Bride of Frankenstein pa morgonen, jag ska vara frasch. Ja, alltsa. Frasch. Nastan tvattat har och sa.


Erika

Kliar inte sviden?

Mitt har ar fett och jag maste duscha. Problemet ar: londonska duschar kan vara de absolut samsta nagonsin upplevda. Trycket ar icke-existerande och varmen precis sadar ljummen att frossan ar storre an valbehaget. Det borde fanimej vara staffbart att ha sa vardelosa hygienanlaggning. Lar ju latt vara varre an Auschwitz. Eller sa ar det bara den sa forbannat snala Stan (han ligger da inte pa hit-list just nu, det ar ett som ar sakert) som ar boven i dramat. Han vagrar till och med varma upp huset vilket nog snart betyder att vi kommer kunna se var andredrakt nar vi vaknar pa morgonen. Gra och fuktiga, kalla London-morgnar.

Vilken lycka.

Nej, det ar tur att harspray finns. Titta bara pa vilka roliga bieffekter alla tunnharigas basta van kan ge dig. Det galler att leva on the edge, ni vet. Skratta faran rakt i ansiktet.

Forovrigt: jag var pa jobbet 06:30 imorse. Val dar fick jag vet att jag borjade forst vid tolv.
Bra start pa dagen, det.


Erika

A Slap in the Face of Public Taste

Jag och Martin var pa Tate Modern idag.
Och dar, i ett rum intrangt bland allehanda surrealistiska verk visades "Meshes of the Afternoon" pa storbildskarm. Forsta denna lycka.

Igar sag vi "Pickpocket" pa BFI och pa onsdag visas pa samma stalle "Au hasard Balthazar".

Det spritter liksom lite i min kropp. Jag tror faktiskt att det har ar det mest upphetsande som hant sedan jag upptackte Facebook.


Fortfarande en femma pa filmtipset.


Erika

Friday, not in love

Fatta att jag inte har det latt.


Erika