Uppdatering.

Mina inlagg tycks vara i minoritet pa den har bloggen, det tycker jag inte om. Inte alls.

Nu sitter jag pa internetcafe igen. Nar jag kommer tillbaka till mitt alskade och ack sa saknade hemland, kommer jag minnas all den tiden jag spenderade i de kala rummen (beiga trakiga vaggar w-nigger), de laga "kvadratspanplattetaken" (hogstadietak, forstar ni?), och den ytterst minimalistiska inredningen (bortsett datorerna med de sega bredbandsabonemangen). Jag upplever vekligen mycket av London pa min lediga tid, sjukt mycket kan namnas. Verkligen.

Nar jag anda haller pa, kan jag likval beratta lite om min natt. Igar efter jobbet bestamde jag och min nya kompis Johanna att vi skulle ta en afterwork-ol (notera: jag har ett jobb, en kompis och gar pa afterworks!?) Det slutade i sjoslag. Vi bestallde in rodvin efter rodvin, maxat med vin alltsa. Vad som hande sedan censurerar jag nu, for att inte upprora min mamma. Inget allvarligt, jag lovar och svar pa min egen morsa! Johanna ar verkligen en, som man ibland svenne-beskriver, toppentjej. Hon ar 28 ar, utbildar sig till sjukskoterska, har bott i spanien i ett par ar innan hon flyttade hit for att bo med sin pojkvan, Arion (en 700ing som jobbar som journalist for the times). Tyvarr flyttar hon hem till stockholm om ett par veckor. Crap liksom. Da blir jag svenne pa tappan pa Leon, Spitalfields.

Btw. Det ar London Fashion week, och Facehunter (aven under benamningen Face'an)ar i stan! Synd att jag jobbar heltid och ar for bakis for att aktivera mig pa min enda lediga dag. Idag.

Life sucks. Ibland.

Paulina