Jag gick upp vid fem och kom hem tio. Och allt var kaos.
Pa tunnelbanan pa vag hem kom jag pa mig sjalv med att sitta med blicken fastnaglad i mannen-mitt-emots skrev.
If this doesn't kill me... well, it won't exactly make me stronger.
Och tanka sig att jag gatt fran totalslacker till nast-intill arbetsnarkoman pa - tva veckor!
Jag ar en liten klump av instangd aggression redo att explodera. Let me be released! FREEDOM!
Erika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar