After hours

Harom dagen hade vi finbesok pa Leon.
Jag kom till en arbetsplats som sag ut som en skyttegrav. Allting hade pajjat - kylerna, fysen, diskmaskinen och det var vatten overallt. Kvallen fick vi tillbringa i storstadningens tecken, vilken fest! Till och med den neonkladda rormokaren var dar. Det var stopp i vara ror och gissa anledningen? Inte var det nedspolade tomater och pilaffris som hade korkat igen ledningarna. Nej, dar i lag en... ratta!

Jag kom mig tyvarr inte for att dokumentera denna gast. Och det ska ni mahanda vara glada for - den beharade lilla guldklimpen hade namligen, till foljd av vart nyfikna petande, delat sig i mitten, med allt dess ruttnande innanmate halvt hangande utanfor. Det var gott att se, ma ni tro.


"What do you want to do tonight?"
"Same as we do every night, Pinky: try to take over Leon!"


Erika

Sad love, sad love.

Just a reminder:

Vi ar fortfarande bortresta.

?

Paulina AND Erika

Mummy, is that an animal?

Jag har inte atit nagon middag idag. Jag ar sjukt hungrig, men det finns ingenting hemma.

Det har ar fan hojden av tragik. Ar detta vad som hander nar man bor ensam?

Och forovrigt: Paulina havdar att hon sag ut som en transa i sondags. Hon havdar att transorna kom fram till henne. Tro mig, det var ingenting mot vad som sas till mig.
People, I give you this:

What sex? THE sex!


Erika, the He-She

De kallar oss transor.

Ni som trodde att jag kolat vippen, trodde fel. Jag ar lika levande som peppen. Jag har valt att inte publicera sarskilt manga inlagg har pa bloggen den senaste tiden, framst for att uppratthalla min mysteriska image men dels aven for att Erika alltid, till min stora bestortning, hinner fore mig (och tva inlagg per dag ar ju mer an tragiskt).

Jag har lange havdat att jag har en trans-fetisch utan dess like, ett intresse som snart snuddar pa besatthet. Att jag ager x antal paljettbesydda plagg, guld- och blametall-smink, sex losogonfranspar, tre peruker (varav en ar bla), aterigen x antal hogklackade skor (vilka jag i och for sig sallan anvander, givetvis till min storsta besvikelse), lagg dessa accessoarer till min hogst oformliga kropp och ni ser det framfor er: Paulina goes Lady Paul.

Som tidigare sagts har vi funnit himmelriket bland klubbar har i London, Boombox. Stallet dit alla dodliga narcissister och exhibitionister vallfardar var sondag for att valtra sig i den nattliga dekadensen.

Gardagen blev kanske inte riktigt sa pepp som vi hade hoppats pa, men vi gjorde vart basta.

Ska jag ta det som en komplimang att den gruppen jag fick mest uppmarksamhet av faktiskt var, tro det eller ej: de transexuella.

- I like your hair sweety, is it real? Oh, where did you buy it? (husky voice)
Kvinna?
+
Man?
Kan aven namnas att jag till min fortjusning blir mer kvinnlig pa bild an hur jag uppfattades i verkligheten.

Paulina

Mummy, I'm not an animal

Men det kan onekligen tyckas sa, om man ser till antalet timmar jag jobbade forra veckan. I lordags elva, till exempel.

Leon's little slave, they call me.

Charming, non?


This should be me. With clothes, for your sake.


Erika

My little underground

Ja, nu har det hant, det som jag gatt och vantat pa i tva och en halv manad.
Vi, jag och var husvard, har for forsta gangen diskuterat seriemordare.
Paulina och jag har sett VHS-kasetter, bocker - alla med samma tema. Seriemordare, kannibalism, massakrar. Det var inte en fraga om det skulle handa, endast nar. Och sjalvklart var det jag som fick ta smallen (samtalet), nar jag i min enfaldighet rakar namna Myra Hindley, for se det gick han riktigt i gang pa.
Jag sager det: NO MORE!

Har ar nagra uppmuntrande (hah, eh?) bilder fran dagen som gatt:







Erika

Avslojandet

JAG LEVER!

Eller ja, det ar nog helt klart en tolkningsfraga. Hur aktiv ska man vara for att raknas som levande? Klockan ar elva och jag har annu inte samlat nog styrka for att ta mig upp till sangen. Eller kanske ner till TV:n. Det har ar ett dilemma som tal att tankas pa.
Imorse var forovrigt Northern Line avstangd nar jag skulle till jobbet (later det lika konstigt for er som for mig?). Jag kom en timme for sent (vilken javla pars). Men, det fantastiska var: min chef var lika sen! Tur pa jobbet, ar det detsamma som tur i spel? Forklarar det min totalt icke-existerande tur i karlek?

SHIT:
*Jag har vad jag tror ar ingrodd smuts pa fingrarna. Hur mycker jag an skrubbar gar det inte bort. Finns det en risk att jag borjar mogla?
*Maten var husvard lagar luktar skit. Jag maste halla andan sa fort jag kommer innanfor dorren. En gang smakade jag lite av vad han lagat (det som ser ut som kattspya) och det var fan varre an skolans lappskojs.
*Manniskor. Fan vad jag hatar manniskor.

HIT:
*Anledningen till varfor jag vill stanna i London for alltid
*Min nya prickiga fyrapundsflanellpyjamas
*Tescos rabarberyoghurt

Jag lever ett sa fattigt liv.
Min fornedring ar for alla att ta del av. Njut.


Erika

PS. Finns det nagon som overhuvudtaget overvager att kopa nagot ur Roberto Cavallis H&M-kollektion? Nog for att jag tenderar att ha en forkarlek till tacky saker, men hans klader far mig att vilja skjuta mig sjalv. Eller honom, da.